Dutch Painter , 1837-1899   Related Paintings of Jacobus Hendrikus Maris :. | Portrait of a Man up09 | Poelgeest Castle at Koudekerk near Leiden | Portrait of a noble young woman | The Swing t | Sebastiansaltar des Augustiner Chorherrenstifts St |
Related Artists:
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
william henry hunt,o.w.s
1790-1864 was an English watercolour painter. He was born near Long Acre, London, and was apprenticed in about 1805 to John Varley, the landscape-painter, with whom he remained five or six years. He exhibited three oil pictures at the Royal Academy in 1807. He became connected with the Society of Painters in Water Colours at its beginning, and was elected an associate in 1824 and a full member in 1827. Until the year of his death, he was one of the most prolific contributors to the Society's exhibitions. Many years of Hunt's uneventful but industrious life were spent at Hastings. He died of apoplexy. Hunt was one of the creators of the English school of water-color painting. His subjects, especially those of his later life, are extremely simple; but, by the delicacy, humor and fine power of their treatment, they rank second to works of the highest art only. Considered technically, his works exhibit all the resources of the water-color painter's craft, from the purest transparent tinting to the boldest use of gouache, rough paper and scraping for texture. His sense of color is perhaps as true as that of any English artist. He was, says John Ruskin, all in all, the finest ever painter of still life. Several characteristic examples of Hunt's work, as the "Boy and Goat," "Brown Study and Plums," "Primroses and Birds' Nests" are in the Victoria and Albert Museum.
Marcello Bacciarelli
16 February 1731 - 5 January 1818) was an Italian painter of the late-baroque and Neoclassic periods. He studied in Rome under Marco Benefial. In 1750 he was called to Dresden, Saxony, where he was employed by Elected King Augustus III of Poland; after whose death he went to Vienna, and thence to Warsaw. There he met and worked by the side of Italian painter in Dresden, Vienna and Warszawa , Bernardo Bellotto. He was the Director there of the new set up Academy of Arts of Warsaw.He painted a set of the Polish kings, from Boleslaus Chrobry downwards. That of Stanislaus II, Stanisław August Poniatowski has been engraved by A. de Marcenay de Ghuy, Kestner, and A. Fogg. Bacciarelli also painted scenes from the History of Poland. He died at Warsaw. A number of his paintings were painted for King Stanisław August Poniatowski of Poland and are in the Royal Castle in Warsaw.